För att inte alla i hela Långloppscupen ska tro att jag är ett möte för att jag är så långsam, så klämde jag in ett pass nu på Påskaftonskvällen. Jag hoppas helt enkelt att dom som ligger före mig i förberedelserna till Billingeracet dricker gott ikväll och mår dåligt imorgon :) Det är mitt sätt just nu att komma ikapp, träna när ingen annan gör det och gärna när det är rejält krispigt i luften så det svider lite extra för mig när jag ligger efter!
Jag hoppas innerligt att min envisa förkylning lämnar mig ifred nu så jag kan få cykla mycket framöver. Jag har enorm respekt för 78km i skogen! Hade det varit landsväg så hade jag orkat det dubbla helt otränad men nu är det ju mountainbike som ska cyklas på Billigeracet :)
Hörs snart och då hoppas jag värmen har kommit till västkusten!