toppbilder_2023.jpg

Mörksuggejakten 9:e-plats!

LLCportr.jpeg

Halloj!

Ett par dagar har gått sedan Mörksuggejakten i Rättvik kördes, och med det den fjärde deltävlingen i Långloppscupen.
För egen del var formen riktigt bra förra helgen på Ränneslättsturen och jag visste att jag fortsatt skulle vara i bra form. Men Suggan är annorlunda, en riktigt svår tävling. Inte svår som tekniskt svår, utan svår för att den är så lätt. Historiskt har loppet ofta avgjorts redan i backen uppför Vida Blick efter 4-5 kilometer där fältet spruckit upp och en tätklunga bildats som sedan hållit undan resterande 65-70 kilometer. Jag vet att jag inte har tillräckligt högt tryck i 5-7 minuter för att kunna vara med och köra i tätgruppen om de väljer att köra på ordentligt. Men är man inom 30 sekunder på toppen finns fortfarande chansen att återansluta, beroende på hur det körs där framme och om man är i en grupp bakom. Så var fallet senast, 2019.


I år då.


Med största respekt för backen uppför Vida Blick satte jag upp en plan. Det var medvind uppför vilket åtminstone mentalt kändes skönt. Min plan var att köra relativt återhållsamt första dryga 4 minuterna som det tar till skarpa vänstersvängen och sedan därefter trycka på mer till toppen, som tar knappa 3 minuter till. Nöjd med min ingång i backen satt jag med lugnt kanske 20-25 hjul ner, planen var att ligga där och sedan passera folk senare i backen. Efter någon minut började jag ta mig framåt och sicksackade mellan folk som började tröttna. När det plattade av i mitten fick jag ställa mig och trycka ikapp en mindre lucka som skapats. Från bron i botten av backen fram till vänstersvängen kändes mycket lättare än tidigare år och det hade tagit 4:15min och jag låg på stabila 468w i snitt upp dit. Efter svängen kördes det ordentligt hårt och jag kunde inte riktigt ha samma tryck. Tappade gruppen framför som i sin tur tappade det som skulle bli tätgruppen. En minut senare kände jag mig åter stark och kunde täppa luckan framåt och passerade även dem, och gick ikapp Erik Zälle som var den sista att släppa tätgruppen som bildats. Från vänstersvängen och upp till grusvägen tog det 2:55min med 505w i snitt. Perfekt så kallad negativ split av backen med en hårdare andra halva. För mig tog backen 7:07min och 478w i snitt, vilket innebar 23 sekunder efter täten på toppen. 


Fick en flaska sportdryck på toppen av Lars Bleckur och vi blev en andragrupp på grusvägarna efter backen med mig, Erik Zälle, Jesper Svensson, en grymt stark Anton Unger, Hugo Porath sen en till jag inte vet vem det var. Vi hjälptes åt på grusvägarna bort till Bysjön och jag gick först in på efterföljande stig, i hopp om att kunna närma oss de framför. Men det verkar som att de hade ett bra samarbete där framme, för när vi kom ned mot Furudalsvägen efter 11-12km var vi plötsligt 50sek efter täten. Vi såg dem dock i efterföljande backe upp mot återvinningscentralen, där såg vi att två släpade efter täten lite. Visade sig senare var Richard Larsén och Isak Nordin. 
Vi gasade på tillsammans på grusvägarna och stigarna ner mot Nedre Gärdsjö, där mamma skulle stå med en ny flaska sportdryck efter ca 25km. Tyvärr anslöt ett helt tåg med åkare bakifrån, anfört av Dennis Wahlqvist, Viktor Henrysson, Joel Karlsson, Calle Friberg med kanske ett 20-tal på deras rulle. Kollade bak, såg dem och blev skapligt less. 


Efter bron över vattnet vid Gärdsjö ökade jag takten i hopp om att göra livet surt för de längst bak i livremmen. Vet inte om det gjorde något för vi var fortsatt ett stort tåg. Jag, Zälle och Hugo höll oss långt fram och fick sällskap av Calle Friberg och Joel Karlsson som började hjälpa till. Precis bakom oss lurade Henrik Öijer, Viktor Henrysson och Henrik Sparr. Sedan tåget. 
Jag var less att vi var så många men jag kände mig stark, så jag tog rätt mycket förningar och när jag inte drog såg jag till att inte ligga längre bak än 3-4 i gruppen. Försökte köra på ordentligt på de stigar som fanns i hopp om att snöret skulle brista för några och sakta men säkert kändes det som att fler och fler droppade av. Men det kom med ett pris, jag började också bli trött och vi hade inte ens kört 40km. 


In i backen vid Västanå efter ca 40km låg jag på tredje rulle bakom Joel Karlsson som anförde och Friberg efter honom. Joel drog hårt, och Calle fick släppa lite. Passerade honom och la mig bakom Joel. Det gick hårt och jag hade nog en liten svacka där också, för när Joel ville ha hjälp orkade jag inte gå fram. Kunde dock återhämta mig snabbt därefter och vi fick sällskap längst fram av Joel Burman också. 


Strax innan langning vid Östbjörka kraschade Jesper Svensson bakom oss vilket jag inte märkte. Det kan vara så att det sprack upp mer i gruppen då, tror vi var 9 stycken som passerade mellantiden i Östbjörka tillsammans. Vi hade också ögonkontakt med Isak Nordin som släppt Larsén och väntade in vår grupp. Joel och Joel och jag körde på på grusvägarna nor Dalhalla och sedan Västberg. Jag kände mig återhämtad och hade energi, så jag tänkte att jag skulle sätta in en attack i asfaltsbacken i Västberg, när vi svängt höger och sedan hålla en hög fart på efterföljande stigar. Farten ökade dock av sig själv efter svängen och attacken uteblev, det var Zälle och Burman som höll farten. Dock satte jag in en liten fartökning in på stigen för att vara först och hålla ett högt tempo i hopp om att bli av med någon. Kändes dock inte som att något hände bakom och jag släppte förbi Zälle igen på "Nittsjö-loopen" som är ett kort elljusspår med massa sågspån man kör i. Inte direkt så att man ropar hurra när man kommer dit. 


Tänkte sedan öka farten igen i backen upp från Nittsjö bort mot Västberg igen, men Joel Karlsson hann före, och fick med sig Sparr. Jag trea in på stigen och slet hårt inledningsvis. När det flackade av lite gick jag om först Sparr och sedan Joel för att fortsatt hålla högt tempo. Inget hände. Möjligtvis att Friberg släppte här någonstans, ser så ut på Strava. 


Vid nästa backe "Markusbacken" i Backa var det rätt avvaktande åkning. Vi kom ikapp täten hos damerna där Tilda Hylén, Jennie Stenerhag och Nellie Larsson låg i en grupp tillsammans. Började nu tänka på hur jag skulle göra för att inte få med mig alla in mot mål. Planen var att med 6-7km kvar, när stigarna började, vara först och sedan gasa så hårt jag bara kunde. Dock hade Joel Karlsson samma plan, och han tog täten in på stigarna med Zälle på hjul och jag därefter. Joel körde hårt och jag tror att Öijer tappade här nånstans. Kunde köra förbi Zälle, ville vara som sämst 2:a på stigarna. Joel körde på bra men jag kände mig också riktigt bra. 


Med 2km kvar åker man upp vid start- och målområdet och gör en till loop därefter. Låg med fint på Joels hjul och tänkte inte släppa upp någon. Skulle vara perfekt att vara 2:a in på upploppet och sedan spurta. I de sista små branterna släppte ytterligare någon eller några. Med 800 meter kvar är det en skarp vänstersväng och en liten, kort knick man skulle uppför. Ingen var beredd på det och Joel råkade glida omkull. Jag fick stopp bakom honom och fick trycka mig upp med en fot i backen. Lyckades sjukt nog komma därifrån med en mindre lucka bak till Isak. Satsade allt på ett kort och gick hårt därifrån in mot mål. Upploppet var långt och segt på gräs och ett tag trodde jag att jag skulle hinna fram till mållinjen men Isak kom förbi med 3-4 meter kvar och var ett hjul framför. Kom in som 9.a och är trots det mediokra resultaten nöjd med loppet. Kände mig stark, var aktiv och kunde utmana i spurten på ett sätt jag inte gjort tidigare. det bådar gott till XCC- och XCO-SM om drygt 10 dagar, och sedan Finnmarksturen och XCM-SM helgen efter det!
Gick nu också upp på en 5:e plats i totalen i cupen. Kommer dock inte behålla den länge då jag inte kör Engelbrektsturen eftersom att XCO-SM går samma dag. morksugga22_taget_gar.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

morksuggan22_taget_gar.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

morksuggan22_spurt.jpg

Foto: Cykelkanalen.se


På återhörande!