Det inre jaget och gemenskap

Linda_bloggbild2019.jpg

 Jag har varit sjuk, riktigt sänkt. Det började med att barnen föll ifrån med scharlakansfeber och sedan också jag. Nio dagar med hög feber och så där slut så att man inte ens orkar byta kanal på TV:n. Det har blivit många timmar framför Musikhjälpen och jag har hunnit klicka hem alla julklappar. Jag och sonen har också spelat Jakten på den försvunna diamanten. Ett klassiskt spel som håller än.

Såhär när man börjar bli frisk så drabbas jag ofta av de där funderingarna kring om jag skall börja träna igen eller vila en dag till. Mitt råd är nog att om du tänker tanken, vila. Ibland får jag äran att föreläsa om chefs- och ledarskap i min yrkesroll. Jag brukar då säga att jag tycker det är lättare att leda andra än att leda mig själv. När jag leder andra kan jag använda både min intellektuella och min känslomässiga sida för att försöka fatta kloka beslut. Hjärnan och hjärtat jobbar ihop helt enkelt.

När man skall leda sig själv är det svårare. Som nu när jag legat sjuk. Ens känslomässiga sida vill komma igång snabbt och cykla, helst för fullt direkt. Den lite mer rationella sidan tänker att jag borde vila en extra dag och sedan börja långsamt.

Jag tror att när de här två sidorna av oss inte tycker lika så blir vi veliga. Den där inre dialogen finns där hela livet, oavsett om vi vill det eller inte, kampen mellan hjärnan och hjärtat. Känner ni igen er? Alla de där inre frågorna. Varför tog jag den där extra kakan? Varför sa jag så där egentligen? Vågar jag? Kan jag? Ska jag träna fast jag är halvkrasslig, eller trött? Eller den där tanken som vi egentligen borde sopa under mattan för alltid. Vad ska alla andra tycka?

Jag är ändå på bättringsvägen och har hunnit rulla lite lugnt på cykeln. I lördags anordnade teamet gemensam cykling för att samla in pengar till Musikhjälpen. Det var en fantastisk dag på många sätt. Det fanns både långa och korta rundor för både landsväg ochMTB att välja på och sammanlagt dök det upp strax över 70 personer. Tillsammans samlade vi in runt 8000 kr och alla verkade glada trots det bistra skånska vädret. Det ger så mycket glädje tillbaka att få hjälpa andra. Det var härlig stämning på torget utanför glasburen och enmassa människor och kreativa idéer för att samla in pengar syntes.

Kreativa idéer. IMG_1335.JPG

För egen del var det så härligt att få träffa en massa cykelvänner igen. Som jag saknat er. Många skratt och någon att snacka cykling med. Den där gemenskapen som är svår att känna när man så här på vintern mest kör ensamcykling hemma. Jag är också otroligt glad över att vara en del av ett team. Ett gäng som brinner för samma sak, att locka fler till cyklingen.

Cykelkärlek. IMG_1308.JPG

lgår var jag med i mitt livs första poddinspelning. Blev ett riktigt trevligt samtal och om vi inte hade haft en tidsgräns kunde vi kanske hållit på än. Mycket snack om jämställdhet och damstarter och hur man får fler tjejer att börja cykla och sen också våga tävla. Trevligt och jag hoppas att jag inte svamlade rent för mycket.