En solig lördag förra veckan var jag uppe tidigt för att cykla med några vänner. Fick plötsligt en deja-vue av att vara på väg till en tävlingsstart och inte till ett vanligt distanspass. Det var lite småkallt, jag hade precis tvingat i mig gröt och förväntningarna hängde i luften (har blivit duktigare på att glädja mig åt ljusglimtar – som ett långpass med vänner – på sistone) och det kändes verkligen som att jag var på väg till en startlinje. Kunde dock plocka ned mig själv på jorden igen snabbt – jag saknade ju trots allt nummerlapp, det riktiga pirret i magen och vattenflaskor blandade med stark sportdryck.

Och det här kommer jag kanske få ta tillbaka (när världen snurrar på som vanligt igen och en långloppspremiär verkligen sker nästa helg – någon gång i framtiden) : men jag saknar verkligen att vara på väg till de där tävlingsstarterna. När jag tänker på allt som inte kommer bli i maj, med tävlingsstarter så inser jag att jag nästan saknar det lika mycket som själva trampandet ute på cykelbanorna. 

Att vara på väg till tävlingsstart kan för min del börja flera veckor före det att startskottet går. När jag sitter och anmäler mig till tävlingarna, kollar upp boenden och synkar med kompisar om att kanske resa tillsammans till tävlingsdestinationen. Och sedan precis veckan före loppen – då jobbar jag stundtals extra med en halvtidstjänst i de sista förberedelserna inför loppet. OBS detta är 100 % självförvållat (att jag har svart bälte i opti-nojande samt eventuellt ibland är den person i Sverige som kollar SMHI.se mest under vissa tidpunkter under sommarhalvåret). Här är en lista på sådana saker som jag kan fundera orimligt mycket på under tävlingssäsong:

• Val av däck och däcktryck – till detta kommer studerande av banprofiler, ett idogt googlande på bilder och filmer på aktuell tävlingsbana (om jag inte kört den innan - för att se vilken typ av terräng jag ska anpassa materialet efter) och eventuellt intervjuande av människor som tidigare kört banan (läs: många Messenger – meddelanden med frågetecken som skickas ut i etern).

• Val av kläder – frågorna är många: ska jag ha underlinne under min jersey? Hur löser jag det med att jag vill ha armvärmare på mig under loppets första timme, men inte under den tredje? Vilka strumpor matchar mina kläder bäst? Vilka brillor ska jag ha för att se bäst på * valfri stig * som är svårast under loppet?

• Val av energi – under mina bättre stunder använder jag Excel-ark och räknar på typiska siffror som jag lärt mig under åren: 90 gram kolhydrater + minst 0,5 liter vätska i timmen osv samt att jag noga bestämmer vilken gel som ska ligga i vilken ficka (vill tex ha enkel tillgång till koffein-gelen under loppets mer kritiska skeden). Ibland slutar det dock med att jag rafsar ner en för stor mängd gel i fickorna och cyklar riktigt baktung med extra vikt (!!!!) runt på tävlingsbanorna samt att mina sambo har ifrågasatt om jag cyklar eller fikar mest när jag kör långlopp.

• Min egen form – hur är den egentligen? Hur känns benen? Men har jag inte lite ont i halsen? Om icke-cyklister bara visste hur mycket tid vi konditionsidrottare kan lägga på att KÄNNA EFTER inför vissa prestationer hade de nog blivit chockade.
  

Jag saknar att vara på väg - att ha skrivit in namn på olika tävlingar i min kalender veckor i förväf - och att ha dessa små och fåniga problem nämnda i min tillvaro just nu. Vad lyckligt lottad än er när ovan nämnda saker typ är det man oroar sig mest över under en vecka. 

Men! Tycker att jag och många i min närhet här i Jönköping blir bättre och bättre på att göra det bästa av rådande situation. För ett par veckor sedan var vi till exempel ett gäng som cyklade runt Vättern tillsammans. Och detta med att klubbträningarna dragit igång (obs - hålles till mindre grupper) får ju vardagarna att få ett nytt glans över sig (bilderna ovan är tagna på när undertecknad blev  duktigt ifrånåkt av ett gäng juniorer på IKHP:s onsdagsträning). 

Imorgon ska jag även köra ett lokalt "långlopp" - Huskvarna Epic. Det är en partävling för en liten skara cyklister som ska köra en ganska tuff bana i närområdet och utföra ett antal uppdrag under tiden. Allt från att köra vissa segment, till att köra största hoppet på en viss XCO-bana till att fota kyrkor och stanna 10 minuter och fika. Bra mix!

Se karta och uppgifter nedan! Jag är peppad - på att blanda sportdryck , studera banprofiler och ta i under en liten längre stund - sådant som jag nämnde ovan. Det är inte hur man har det, utan hur man tar det brukar jag tänka.

En sjukt rolig grej med att blogga för långloppscupen är för övrigt att man får tillgång till ett fett arkiv med gamla bilder från tidigare år av cupen.

Jag valde random bilder från tidigare år här nedan som ni kan roa er åt!

Hoppas för all del att vi ses på en cykel i närtid.