Hej!
Jag heter Anna Pettersson, bor i Boxholm och är 53 år gammal. Jag har tränat och tävlat hela livet men att cykla MTB har jag bara gjort de senaste två åren. Jag älskar att träna utomhus, se naturens skiftningar mellan årstiderna, det som är tjusningen med Sverige och gör vårt land så fantastiskt.
Långloppscupen har jag känt till under många år eftersom jag har tre söner, Oskar, Arvid och Carl, som har cyklat de olika loppen i flera år. Jag har också varit på plats men då i egenskap av mamma, dvs den som fotade, langade vätska och såg till att den obligatoriska pastasalladen var nedpackad.
För sex år sedan fick sönerna och maken Lars för sig att vi i skidklubben här i Boxholm borde arrangera ett MTB-lopp på våra fina träningsstigar och grusvägar. Tanken blev verklighet och 2019 arrangerades Stenbocksturen. Efter ett par år som depåansvarig kände jag att jag också ville delta i Stenbocksturen och då som cyklist och inte bara som funktionär. När en av mina vänner, den välmeriterade MTB-cyklisten Therese Lindqvist, startade en nybörjarkurs för tjejer 2022 tog jag mod till mig och anmälde mig. Jag tänkte att kursens syfte faktiskt var att försiktiga personer som jag skulle bli säkrare i skogen och våga mera. Jag har ju trots allt en viss självbevarelsedrift och ett konsekvenstänk, vilket gör att det där med MTB känns lite läskigt på de tekniska partierna ute i skogen.
Innan kursen ens var avslutad skulle familjen upp på Lida Loop. Äldste sonen blev förkyld någon dag innan start och då erbjöd jag mig att köpa hans startplats. Jag namnändrade och bytte distans till Singelloopen då den enligt information i PM skulle vara tillräckligt lätt för samtliga cyklister. Detta stämde bra tills det var ett par kilometer kvar och banan gick över livsfarliga berghällar (enligt min uppfattning), då fick jag helt enkelt hoppa av och leda min cykel. Lida loop gav mersmak, så på Ränneslättsturen i Eksjö, anmälde jag mig även där till loppets korta variant i motionsklassen.
2023 påbörjade jag Långloppscupen på samma sätt, det vill säga att cykla det korta motionsloppet på tävlingen. På Billingeracet avnjöts den underbart härliga vitsippeprakten utmed banan och vårkänslorna fick en rejäl påfyllning. I målområdet blev jag ifrågasatt av klubbkompisar både från Mjölby CK och Boxholm-Ekeby Skidklubb om varför jag bara körde den korta distansen. Ord som larvig, feg, fjantig och fånig poppade upp och utmaningen om att köra D50 i stället för “lightvarianterna”, kom på tal från flera olika håll. Sagt och gjort, vem minns en fegis. Innan Lida Loop var tävlingslicensen inskaffad och jag stod nervöst väntande i samma startfålla som övriga damer i Elit, D30, D40, D50 och D60. Det att vi damer startade efter herrarnas elit- och tävlingsklasser gjorde att jag vågade starta i tävlingsklass då jag inte skulle riskera att vara i vägen för någon av de seriösa tävlingscyklisterna i herrklasserna.
Resten av cykelsäsongen flöt på likadant, dvs i D50. Ni är nog många som har passerat förbi mig på cykelstigarna, för jag är ju som sagt motionär och de som cyklar som mig ställer nog troligtvis upp i motionsklass i stället för tävlingsklass. Det skulle jag också ha gjort om jag inte blivit utmanad och kallad fånig. Med det sagt så vill jag uppmana fler “tanter” att ta sig ur sin komfortzon och ställa upp i tävlingsklass till 2024 års Långloppscup. I och med att sönerna skulle cykla alla deltävlingar i Långloppscupen, blev det så att även den gamla mamman cyklade alla deltävlingar 2023.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att samtliga långlopp varit otroligt välorganiserade arrangemang där vi cyklister har fått vara med om enormt vackra naturupplevelser av skiftande karaktär. På det avslutande långloppet, Bockstensturen, fick vi även en rejäl lerinpackning på köpet. Bockstensturen var ju också SM i XCM, så vid 52 års ålder körde jag min första SM-tävling och kom 4:a, det låter ju fantastiskt bra om man bortser från den lilla detaljen att vi endast var 5 deltagare i D50 på den tävlingen.
Tanken och förhoppningen är att jag kommer att cykla alla de oerhört fina långloppen även 2024 och då kommer jag att blogga om mina personliga tankar om tävlingarna. Det jag ser extra mycket fram till är säsongsavslutningen som i år kommer att ske på hemmaplan i samband med årets nyhet i Långloppscupen, Stenbocksturen.
För mig var det just Stenbocksturen som var det lopp som fick mig att lockas till en nybörjarkurs i MTB och därmed också flera andra MTB-lopp.
Väl mött i startfållorna under säsongen.
Anna