Pigg i Västgötaloppet 

Oj vad mycket roligare det var att åka söndagens Västgötalopp jämfört med helgen innan i Wadköpingsloppet. Då låg jag och sladdade i klungan mest hela tiden, drog inte en meter och fick släppa när moraåkarna gasade halvvägs in i loppet.
I söndags var jag pigg, tog ett gäng förningar, satt ofta högt upp i klungan och släppte med bara 5,5 km kvar.
Jag blev 5:a i Västgötaloppet 2016, 1 min efter segrande David Frisk. Bilder Västgötaloppet 2016 finns här (http://erikwickstrom.se/2016/02/15/vastgotaloppet-2016-i-bilder/).

Kul med hemmaplan
Startfältet var aningen sämre än i Wadköpingsloppet, eftersom bl a Robert Eriksson, Dan Moberg och Anders Solin istället körde Orsa Ski Marathon (stort grattis Solin!) på lördagen.

Första varvet gick ganska fort, innan det lugnade ner sig ett par varv med lite ryckig körning. Jag var uppe och drog en del, mest för att det var på hemmaplan och familj, släkt och vänner fanns i publiken. En som för övrigt var riktigt pigg i början, som även hade pigga skejtskidor i början, var min klubbkompis Andreas Svensson.

Fem stycken andra halvan
Efter tre av sju varv var vi tio stycken i tätklungan, men då höjdes farten och andra halvan av loppet var vi fem som körde, David Frisk, Martin Gotting, Patrik Johansson, Lars Suther och jag.

Varv 5 och 6 gick ganska fort och jag fick slita en del. Med ett varv kvar ryckte David Frisk och jag orkade inte följa. De andra var helt enkelt bättre. Gotting följde ett par kilometer innan han släppte. Jag hamnade först som fyra med en liten lucka ner till Patrik, men han körde ikapp och drog ifrån i de lättåkta partierna. Patrik lyckades även komma ikapp Suther, som han spurtade ner.

Långlopp på skejtskidor?
Gällande skidglid så tyckte jag att Patrik och Gotting hade bäst skidor i täten. Suther och möjligtvis Andreas Holmberg (blev 6:a) hade aningen trögre. Jag valde skejtskidor. Jag har ett par som går bra i kalla och fasta spår. Och som inte går bra i mjöl och solsken. Att de skulle gå bäst i test innan start var ganska givet. De gick också bra första tredjedelen. Men sedan blev spåren rejält uppåkta. Uppåkta spår och hårda skejtskidor är halvbra kombo. Jag tror det var sista gången både Andreas och jag stakade på skejtskidor på varvlopp.

Däremot tycker jag absolut att man kan ha skejtskidor på långlopp. Jag förstår inte riktigt alla som säger "man kan inte ha skejtskidor på långlopp, se bara vilket dåligt glid Jerry Ahrlin fick på slutet i Vasaloppet 2009". (Tror i a f det var 2009.) Visst, konstruktionen talar emot, men likväl ser man ganska ofta skejtskidor långt framme i Visma Ski Classics, även om klassiska modeller är oändligt mycket vanligare.

Nöjd
Sammanfattningsvis är jag nöjd med resultatet. Jag var mycket piggare idag än förra helgen och det kändes som jag behövde en extra "friskvecka". Samtidigt är jag en bit efter Frisk och Gotting, som hade klart bättre tryck. Men kanske jag måste inse att jag de flesta runt mig tränar ohyggligt mycket mer än mig, så jag får ändå oerhört bra utväxling. Efter gårdagen blev jag dock jäkligt sugen på att träna lite mer nästa höst!

Stort tack alla inblandade som hjälpte till och tack arrangören för en trevlig tävling!

Nu ligger jag 4:a i den svenska långloppscupen Bjørn Dählie Ski Challenge och visst blir jag sugen på att försvara den platsen genom att åka Skinnarloppet!

According to Polar V800 (siffrorna är ej justerade för att jag startade klockan 9 s före start)
Längd: 38,6 km
Tid: 1:45:21
Snittfart: 22.0 km/h
Totalstigning: 490 meter
Puls: Snitt 161 (86 %), max 176 (94 %)
Splittar: Sista varvet 20.9 km/h i snitt med snittpuls 164 (87 %) och maxpuls 172 (91 %)