5:a på långa Lugnet!

Erik_bloggbild2019.jpg

Halloj!


Här kommer en tävlingsrapport från deltävling 3 av Långloppscupen, nämligen hemmatävlingen Långa Lugnet. Med sina 62 kilometer är den inte jättelång, men man måste verkligen kämpa för varje kilometer då banprofilen skvallrar om något helt annat än lätt. 


Starten skulle gå kl 10:30, en halvtimme efter att damerna hade startat. Värmde upp och kände mig rätt seg och var allmänt bitter, att jag lyckats spräcka skärmen på mobilen på morgonen kan ha varit en bidragande faktor (till bitterheten, inte den sega känslan).


Nåväl, det var fint väder och en fantastiskt fin bana att vänta så det var bara att tänka på det. Starten går nere på skidstadion och sedan går startbacken upp för den legendariska mördarbacken, känd från vinterstudion och världscupen i längdskidor. 

start_cykelkanalen.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

Starten gick och  jag kom iväg bra, försökte att inte stressa utan körde på i min takt. Blev lite förvånad när jag kände att det gick lätt att gå med täten uppför backen, på en puls som inte var mycket över tröskeln. Tänkte att det kunde nog bli en rätt bra dag om känslan höll i sig. Gick med bra på grusvägarna över skjutfälten och var med ganska långt fram in på första stigen, precis bakom Micke Flockhart och Micke Olsson. Efter stigen gick det fort på grusvägarna då det bildats luckor som folk ville täppa igen. Kom ifatt igen och det fylldes på bakifrån. Kom in ganska långt bak på nästkommande stigparti men det gick fint. Avancerade lite på grusvägen jämte skjutvallen för att vara bland de första in på nästa stig. Kom in fint bakom Martin Eriksson. 


Efter lördagens regn var leran halare än normalt och efter ett par hundra meter får Martin släpp och går omkull, vilket även jag gör. Folk passerar och vi frågar varann om vi är okej vilket båda var. Trasslade ut cyklarna och Martin kom iväg fort. Jag tog upp flaskan som åkt ur och skulle stoppa tillbaka den men flaskstället hade gått sönder. Tryckte ned flaskan i ryggfickan och vred styret rakt. Åkte iväg ett tiotal meter innan jag märkte att fästet till min Garmin också gått sönder och att cykeldatorn måste ha ramlat av. Fan, tänkte jag och började gå tillbaka de få metrarna medan fler och fler passerade. Letade runt som en yr kyckling i det höga gräset efter datorn och hittade efter ett tag fästet och datorn som låg bredvid. Stoppade ned dem i en annan ryggficka och tänkte nästan skita i att fullfölja. Men jag började köra på och körde ikapp en klunga med b.la. teamkompisarna Lukas och Elias. 


Passerade klungan och fortsatte köra på fort men utan att köra för hårt. Såg snart nästa klunga framför mig och jag närmade mig på "punkastigen". Men det var inte förrän efter vi kört över Svärdsjövägen och vid Rottneby jag kunde ansluta till klungan som bestod av b.la. Viktor Ludvigsson, Henrik Öijer, Jonas Pettersson. Låg på hjul ett par hundra meter innan jag gick upp och körde på uppför "Sprängbacken". Såg en duo bestående av Albin Pettersson och Henrik Sparr en bit upp i backen samt även Martin Eriksson. Martin kunde jag passera efter nästkommande stig och tog sikte på Albin och Sparr. 


Fick hjälp av Viktor att gå ikapp och om, så nu var vi en grupp på jag, Viktor, Jonas Pettersson, Sparr, Albin och Nils Lillpers när vi skulle ta oss ann stigningen upp till toppen på Lugnet igen. Jonas drog hårt och fint i början av backen men sedan gick jag upp och körde på hårt i behagligt tempo och fick några meter på övriga. Fick även syn på gruppen framför som bestod av b.la teamkompis Solin samt även Edvin Lindh och Johan Norén. Kom ifatt på toppen och kunde vila utför Gamla Mormor. Kom ifatt en hel del motionärsdamer på Gamla Mormor som startat en halvtimme tidigare. 

gamla_mormor_cykelkanalen.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

langa_lugnet_g_mormor.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

Varvade ut på loop 2 och fick en ny flaska av mamma som jag la ned i ryggfickan. Hade Johan limpan Lindbom och Emil Thyrén inte långt framför oss och vi var ikapp i första backen upp mot Jungfruberget. Jag gick förbi dem också, när känslan fortsatt vara bra så ville jag köra mitt eget race. På löparspåren över Jungfruberget kom vi ikapp Martin Setterberg och när vi skulle uppför Jungfrubergets toppklättring stod det en legend på sidan av vid Garfves Bod och spelade trumpet, vilket var höjdpunkten på dagen. 


Fortsatte att dra i mitt tempo kommande stig och över Skuggarvsvägen där Jonatan Östlund och hans far sa att jag var 8:a. Det kunde inte stämma tänkte jag då det var många med i förstagruppen när jag kraschade som jag inte passerat. Men kom snart ifatt Jesper Svensson och körde förbi. Hade ingen aning om vilka som var kvar i gruppen och jag brydde mig inte om att kolla bakåt. In på banans längsta och roligaste stig och passerade ett par damer till. I slutet av stigen gjorde jag en felbedömning av ett lerhål och det var navdjupt. Landade långt bak på sadeln och den vreds och pekade upp i himlen. Stannade till, bankade ned den men för långt så den istället var nedåt. Körde klart stigen på det innan vi passerade Skuggarvsvägen igen och jag kunde ordna upp sadeln hyfsat.

38 49

Foto: MTBfoto.se

38 49 40 51

Foto: MTBfoto.se

Nu var det bara Kompisleden i några kilometer utför tillbaka till skidstadion och varvning. Kom ifatt Eric Herlitz som är junior och körde ett starkt lopp. Ut på loop 3 släppte jag upp Limpan och Emil Thyrén och kollade mig lite om vilka som var med. Det var jag, Limpan, Emil, Sparr, Herlitz, Nils Lillpers, Martin Setterberg och Jesper Svensson. Det gick riktigt lugnt på skidspåren innan "Every time she smiles". Därefter tog jag över taktpinnen igen och körde på i behaglig men hög fart. Loop 3 är inte nådig med backar, främst på skidspår så försökte skaka av mig någon genom att köra hårt i de lite längre backarna. Men alla hängde på så då fick jag gå på plan B.


Upp till toppstugan och 6 kilometer kvar. Vi var fortfarande ett samlat gäng och en bit därefter släppte jag fram Limpan igen. Efter ett tag gjorde Sparr en fartökning men jag kunde gå med rätt lätt. Han körde på hårt i den sista stigningen innan Skjulsarvsstugan men det var här min plan B skulle ske. Attackerade med några hundra meter kvar av backen och fick med mig Eric Herlitz närmast bakom. Trodde först det var Emil Thyrén som låg på hjul då båda hade svarta kläder och jag hann inte se närmare. Upp till stugan sedan ner sista 3 kilometerna med start på Second Chance. Tryckte på utför för att skapa luckor, men utan att gå över min förmåga. Efter Second Chance och in på Halloween Knights såg jag att vi var två som hade lucka. Körde på ordentligt efter stigen på löparspåren och genom fårhagen. Vände mig om och såg till min lättnad att det inte var Emil utan Eric som hade följt mig utför. Eric är junior så då spelade det ingen större roll om han var före i mål. Han körde förbi strax före hästskon och jag gjorde inget försök att spurta utan var nöjd och glad att gå i mål på en sån bra placering trots kraschen och allt jobb jag gjort. Trodde jag var 7:a i elit men jag var tydligen 7:a totalt med två junisar före, så jag tangerade mitt personbästa från Mörksuggan förra året med en 5:e-plats! Riktigt nöjd över det och jag kunde knappt tro det var sant. 

mal_mtbfoto_ll.jpg

Foto: MTBfoto.se

hopp_ll_mtbfoto.jpg

Foto: MTBfoto.se

malgang_langa_lugnet.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

langa_lunget_mal_cykelkanalen.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

efter_mal_langa_lugnet.jpg

Foto: Cykelkanalen.se

langa_lugnet_pallen.jpg

Foto: Sofia Åkesson

Nu är det uppehåll från Långloppscupen i en månad till Ränneslättsturen i Eksjö. Ser fram emot det!